Honey the häst

Idag var jag och Helena med Honey till kliniken. Hon har varit halt i ett par veckor och svullen i benet.

Det var en riktigt tråkig diagnos vi åkte hem med. Blödning i djupa böjsenan och konvalescent i minst 3 månader. Fast troligare 6 mån - 1 år innan det är ok igen, om det någonsin blir. Hoppkarriären är definitivt över.

Totalt mörker. Fast jag har sagt till både Helena och Carro att vi får ta det en månad i taget. Vi ska på ÅB om 5 veckor för att få en säkrare prognos.

Håll ut, Honey.

Tiden

Imorgon är det exakt 1 år sedan Tusse somnade in. Innan det hände trodde jag inte att jag skulle överleva den dagen, allra minst ett år efter.

Det gjorde jag förstås.

Det känns ofattbart. Precis som sorgen och saknaden var, och är.

Men tiden har varit barmhärtig.



Saknar dig, Tusse.

Rakt in i verkligheten

Fyfan att komma hem till denna väderleksmisär. Lämnade Platanias på torsdagkväll, 28 grader, ankom på Arlanda fredagmorgon, 5 grader. 5 jävla grader.

Annars har jag haft det alldeles förträffligt fantastiskt. Förutom att pengarna tog slut näst sista dan och det inte gick att ta ut mer. Utflykten vi tänkt oss blev en dag vid poolen och middagen på torsdag blev en sväng på snabbköpet.



Någonstans över Grekland.


Glass vid poolen.


En bit tårta till efterrätt? Annars fanns diverse bakelser, kakor, glass och frukt också.


En get i ett träd.


Jag och morsan i Theriso.


Chania.


På maknaden i Chania låg den här gynnaren och sov under en köttdisk.


Stackars hästar. Det var väldigt varmt.


Badutflykt till Elafonisi.


Grymt.


Sista dagens middag. Lyx vid poolkanten.


Och nu är man tillbaka till verkligheten, med besked. Idag är det jour hela dagen. Har precis varit i stallet för morgonfodring och mockning. Ska ut igen om en timme, och så fortsätter dagen. Imorgon ska vi till Gnarp för dressyrtävling. Klockan 5 på morgonen. Sen fortsätter jobbet resten av sommaren. Men ska det vara sånt här väder är det väl lika bra.

Umeå

I allra största hemlighet (fast alla utom Carro och Ante visste) åkte jag med Christina och Lollo till Umeå på Kristidag. Det var en trevlig helg, men vädret var nyckfullt och jag mådde asilla sista dagen. Spydde rätt kraftigt och trodde aldrig illamåendet skulle gå över. Det berodde förstås på Kulturnatta som jag och Carro ärade kvällen innan.

Det var roligt att se Vännäs igen, även fast jag redan sett allt som finns att se i princip. Vi var också i Umeå hela dagarna för shopping. Christina bjöd ju mig på allt i matväg så det fanns pengar att spendera på annat. Och det gjorde jag.


Nedan följer några bildbevis på resan:


Skogspromenad


Ator


Carro & Deja


Behaglig vattentemperatur


Glatt gäng



Porträtt



Gavells



Nu ska jag packa inför resan till Grekland. Zorba!

Åska

Idag hade jag passningstelefonen hela dagen. Det var faktiskt riktigt trevlig omväxling. Precis när jag skulle stänga den strax efter halv fem ringde en kvinna som var väldigt upprymd. Hon var så glad att jag svarade och sa att hon älskade oss allihop för vi var så bra på att svara i telefon. :) Rolig dam.

Det började åska ganska ordentligt innan jag åkte till stallet, men jag hann rida mellan molnen för precis när jag kom tillbaka från ridturen så öppnades himlen. Sen slog blixten ner nånstans i närheten av stallet för hela gården lyste upp, lyset slocknade en sekund och brandlarmet gick. Smällen var rätt fruktansvärd också. Blev smått döv. Som tur var lyckades Sua komma fram på 112 och stoppa brandkåren i alla fall.

Nu bakar jag bullar.

Illusion

Det händer inte så mycket just nu men idag ska jag klippa mig. Beställde tid igår. Nu finns det ingen återvändo. Jag hatar mitt hår men saxar i närheten av det ger mig väldig ångest.

Jag tittade faktiskt på Eurovision igår. Jag brukar annars spara mig till finalen. Portugal var bäst tyckte jag, tätt följd av Bulgarien som var det roligaste jag sett på länge. Är dock tveksam till om det var deras intention. Det var bra mycket skit måste jag säga. Kommer knappt ihåg en enda melodi, förutom Finland som går på radio ständigt och jag visste inte ens att det var ett bidrag.


På fredag ska jag shoppa. Jag längtar dit, även fast jag vet att det kommer att bli en halvdag av otrolig ångest och sänkt självförtroende.

Höjdarhelg?

Igår var det stalljour hela dagen. Fan det var jobbigare än vanligt eftersom det inte var några lektioner på morgonen = jag och Helena fick ensamma mocka både storhäst- och ponnystallet tre gånger. Hann naturligtvis ingenting annat under dagen. Men jag fick i alla fall höra av Alex att Joker nu är utdömd. Det har varit på tapeten ett tag men det är förstås ändå trist. Han ska förmodligen bort i början av veckan.

Idag var jag en sväng på Birsta och köpte tofflor och skor. Sen åkte vi till Alnö fram och tillbaka. Där var allt sig likt. Jag har inte varit där sen Tusse gick bort så det kändes vemodigt att hitta hans saker utspridda lite här och där. Hans hårborste hade tinat fram där jag lämnade den sist. Hans kudde låg kvar, med blodfläckar på. Hemma är han mer eller mindre bortstädad eller övertagen av en viss annan herre. Jag saknar Tusse löjligt mycket. Och hoppas att han vet det.

Jag har förövrigt skrivit ut biljetter till Grekland och tittat närmare på planet vi ska åka med. Ser väl ok ut. Morsan ville förboka platser men jag tror det är fördelaktigare att bli slumpad. Om man hamnar bredvid nåt besvärligt barn så har man i alla fall inte pröjsat för nöjet.

Nu ska jag grilla.

Hur kul som helst

Jag har inte skrivit på aslänge och tydligen är det ett par losers som fortfarande läser här och under varför. "Det händer ju jättemycket roligt" menar nån. Jaha. Jag får fundera.

Vi ska få flytta ner till HUT-avdelningen idag, eller nästa vecka i värsta fall. Egentligen är vi väl halvsvala till denna förändring då vi trivs rätt bra i egen grupp med eget utrymme. Dessutom kommer Jennie flytta in till DUS. Ser inte fram emot att vara packade sardiner men det blir närmare till skrivaren i alla fall.

Snart åker jag till Grekland. Men först ska jag hitta sandaler, en väska, badkläder och byxor. Kanske nästa helg. Det kommer bli ett par långa dagar i Birsta...

Påsk

Årets påsk började lagom underhållande. Höll på och krypa ur sockarna på jobbet av stress. Vi var tre i telefonen och det var kö oavbrutet. Dessutom var det avisering vilket betyder att man inte får jobba i systemet efter kl 13. Då måste allt vara klart. Det blev alltså ingen lunch före halv två för mig och Elin.

På fredagen gjorde jag som seden bjuder ingenting av värde överhuvudtaget.

Vilket gjorde det ännu mer bittert att jag fick kraftig magsjuka på påskafton. Kräktes upp allt jag åt och lite till. Kunde inte ligga ner heller för då kom illamåendet med förnyad styrka. Jag hann med en promis med Jennie iaf, men ingen helkväll med Robinson och Göteborgaren eller vad han hette.

På söndagen mådde jag bättre och åkte till stallet för att hjälpa till med nationella ponnyhopptävlingar. Carina ville att jag skulle vara till hands att bygga om banan mellan klasser och sedan stå som funktionär två sista. Jamen va kul. Kom dit strax efter nio. Behövdes inte på banan förrän elva då första klassen var avslutad. Behövdes inte då heller eftersom det knappast skulle ha märkts om jag inte var där. Det var tillräckligt mycket folk även utan min inblandning. Nästa tillfälle var vid två, och sedan fyra, då jag också fick veta att näst sista klassen var inställd (då jag skulle vara banpersonal). Jaha. Sista klassen hade 15 startande och då stod jag på framhoppningen. Eftersom den personen oftast är helt överflödig när man närmar sig höjderna 1.30 m (alla har personliga instruktörer/jobbiga föräldrar med sig som höjer och sänker hinder) så åkte jag hem rätt omgående. Klockan var då halv sex.

Tur att jag slapp åka idag. Jag säger som jag alltid gör efter att ha varit funktionär: aldrig mer.

Detta har hänt

* Jag fick inte förlängt på jobbet.
* Ångest och lätt depression följde.
* Förlikade mig med läget.
* Fick förlängt ändå eftersom de plötsligt behövde en till handläggare.
* Jag blev glad och lättad.
* Efter mycket om och men bokade jag resa till Kreta i försommar.
* Köpte en dammsugare.
* Var på afrikansk inspirerad temafest på jobbet där vi lagade mat och spelade trummor.
* Blev dålig i magen.

Idag har jag inte gjort ett jota men jag ska gå på BodyPump senare. Har dessutom lurat med morsan på sån där 99:- för en månad grej på Ego. Nu jävlar ska hon gymma.

Skruvat

En sån här fick jag i födelsedagspresent:

Hurra! Hurra!

Vilken trevlig födelsedag det blev.

Det började mycket bra när jag kom till jobbet och fann tre små paket. Det var örhängen och lite krims. ♥. Du känner mig, Elin. Sen fick jag även en ballong av Jennie vilket satte lite prägel på dagen.

Annars var dagen rätt trög. Inget nytt. På APT:n fick man återigen känna sig som ett barn. Alltså, jag tycker vi är rätt kapabla. Jag är fan 24 år och jag har nästan en universitetsutbildning. Jennie också. Det är ganska tröttsamt att känna sig som en 16-årig sommarjobbare liksom.

På eftermiddagsfikat fick jag en delicatoboll med ett ljus i av Jennie. Jag blev lite rörd faktiskt. Sånt sker inte ofta ska jag medge. Sen gick vi förstås och tränade följt av middag på Biteline med Emma. Där fick jag ytterligare en present i form av vegetarisk kokbok. Ha! Tack kära vänner.

Nu ska jag äta fruktsallad och kanske få nåt paket av mor och far. Återkommer!

Ingenting är heligt

Jag får fan aldrig sova ut på helgen. Tarsan tar ingen hänsyn till röda dagar. Igår var han på mig halv 6 på morgonen. Han rev och bet i mina fötter (vilket gör förbannat ont vill jag lova) och han rullade nån jävla kula över golvet tills jag nästan fick stressrelaterad hjärnödem och var tvungen att avlägsna mig ur sängen. Och då blir han så glad och ska kramas och ha sig.

Idag var inte mycket bättre. Klockan 7 fick jag en våt nos i ansiktet följt av en tass med utfällda klor. I ansiktet. Och sen fortsatte tortyren tills jag klev upp.



Han har tur som är så söt annars.

Tragik och sånt

Ytterligare ett dödsfall bland ponnysarna i stallet. Den här gången Billy. Det känns helt förfärligt. För någon månad sen dog Perla under smärtsamma former när hon fick akut kolik och fick avlivas samma natt. Många av ponnyhästarna har haft magproblem den senaste tiden och nu har alltså Billy också avlidit. Han var en mycket trevlig liten häst.

Jag har haft Honey tre dagar under sportlovsveckan när Helena är i fjällen. Det har väl gått sådär lagom. Hon är så jävla seg och eländig just nu att det bara är tröttsamt. Antingen är det knappt styrfart eller så sticker hon bara för att slippa anstränga sig. Jag längtar till våren då jag kan träna bättre utomhus. Snön är så förbannat tradig nu.

Idag fick jag iallafall muffins av Elin. Dom var alldeles för goda. Jag åt för många och kände mig dum ett tag. Men jag och Jennie tränade efter jobbet så vafan.

Imorrn ska jag träna på Ego om jag lever.

Dagarna går

Det händer verkligen inte mycket i mitt leverne just nu. Allt flyter på i nåt slags invant mönster. Jag vaknar, går till jobbet, gör ungefär samma sak som igår, går till Ego eller stallet och sen hem för att duscha och sova. Det blir några pauser för matintag emellanåt.

Mycket exciting överlag.

Jennie kom ju på en bra idé till dokumentärserie, typ "Handläggarna" som följer våra liv som handläggare. Jag tyckte det lät som primetime spänning men kanske inte vid närmare eftertanke. Jag sa iochförsig att det vore roligare med ett slags Robinson/Big Brother-upplägg där vi röstar ut en person varje vecka. Kanske vid frukosten på fredag. Det skulle bidra med en rejäl dos dramatik. För att inte åka ut tidigt gäller det förstås för oss fyra på support att taktikrösta ut någon väsentlig person i början. Vi hade dock svårt att enas om vem det skulle vara.


Igår var jag iallafall ut med Honey men jag orkade inte mer än 30 minuter för tamigfan vad kallt det är alltså. Höll på att avlida efter en kvart. Dessutom gick det assakta eftersom jag inte orkade trycka på henne och som många vet har hon inga problem att uttnyttja en annans lidande. Jag hade inte ätit nåt efter lunch heller och kände mig aningen svag och illamående.

Men sen åkte jag till Fyndlagret och hittade en gammal slev till rimligt pris. Fast det var inte så rimligt egentligen så det gav upphov till viss ångest i efterhand. Men den var fin och kommer passa bra i sommarstugan.

Nu ska jag gå till Ego. Sen ska jag gå hem och duscha och sova samt eventuellt äta nåt.

Can't live with, can't live without

Igår sov jag hela dagen trots att solen sken inbjudande. Jag lyfte knappt ett finger förutom när det var dags att äta. Jag har så många planer på fredag med saker jag ska hinna med under helgen men det blir aldrig av. Nu är det bara fem dagar kvar till nästa chans att få nånting gjort. Då ska det bli av! Tror jag.

På kvällen skulle jag iallafall surfa internet och upptäckte till min förskräckelse att det inte funkade alls. Nåt fel på sladden? Nä. Stört. Mycket stört. Och irriterande. Man behöver verkligen inte internet så mycket som när det inte fungerar. Det blir jag ofta varse.

Morsan välte ju datorn för några dagar sen. Hon fastnade med foten i en sladd och den damp i golvet och urartade likt alla tekniska prylar gör vid ovarsam behandling. När jag kom dit och satte igång den igen på kvällen så hade självklart nätaggregatet havererat och fläkten åkt på sne. Eftersom jag inte är auktoriserad datordoktor eller elektriker fick jag ta skruvmejseln och drämma hårt några gånger. Efter det lät fläkten lite ansträngd men den startade iallafall och tycktes fläkta på bra.


Jag har överlag väldigt svårt för datorer, men hur skulle man överleva utan? Jag provade en dag när jag gick i mediecelibat och det var verkligen inget nöje. Man får gott finna sig i all bedrövelse datorer medför, och hoppas internet magiskt kopplar upp igen efter lite vila.

Jag blev sjuk i helgen. Fast jag drog mig ändå ut till Birsta och införskaffade husgeråd och lite kläder. Sen låg jag däckad hela söndagen som straff. Jippie.




Förra måndagen blev jag tillfrågad om jag ville byta ridgrupp till en seniorgrupp (hej jag är 24) och det ville jag gladligen. Jag har ridit i åttå år i samma juniorgrupp där en del tjejer är i nedre tonåren. Inte för att jag har nåt emot dem, men det kändes rimligt att byta till en äldre grupp. Sådär fem år försent kanske.

Det var bannemig bra mycket roligare också. Allt gick smidigare och vi fick hoppa mer och högre hinder. Prisa gud liksom. Äntligen.

Sen fick vi också höra på jobbet att två av oss möjligen kommer att få fortsätta fram till augusti. Jag vill verkligen men jag är samtidigt verklighetsanknyten och pessimistisk. Den som lever får se men jag vet inte vad jag ska göra i vår/sommar annars. Mina planer är obefintliga.

Idag är det iallafall tårta.

Helg! men inte fan får man sova för det.

Igår tänkte jag vara jättenyttig hade jag bestämt i förväg. Det raserades i.o.m. frukosten på jobbet som bestod av ett antal mackor och annat i närheten. Men det kan man väl förlåta, tänkte jag. Men då var det ju Mattias sista dag så han hade med sig kaka och inte fan tackar jag nej till sånt. Men jag gick ju till Ego efter jobbet.

Fast inte hjälpte det när jag sen spenderade kvällen med en pizza och senare med diverse öl och cider. Jaha. Nya tag idag! Fast... ja. Jag mår inte så jävla prima.

På kvällen var jag hem till Virre och Roger på nån slags förfestvariant tillsammans med Carro och Anna. Sen gick Carro, Virre och jag till O'Learys för att se Bengan. Fick dock mest se fulla fulgubbar som försökte få till det, varav den ena var en skitäcklig man som sluddrade på om nåt seriöst och sen petade mig på armen upprepade gånger. Sånt förstör ju lätt en kväll, y'know? Jag tror att vi hämtade oss dock. Vi gick till Daltons också, vilket väl var kvällens största misstag eftersom jag inte tog med jackan och därför antagligen kommer att bli sjuk inom kort.

Kom hem vid halv 3 och somnade omgående, bara för att bli väckt 7 av att Tarsan slickade mig i ansiktet. Sen hämtade han sin förbannade råtta och kastade den i min säng. Efter det var det liksom ingen idé längre.

Känner mig ganska mör, sammanfattningsvis. Ego nästa!

... så jag gör det ändå

Idag hade jag inga jättejobbiga samtal men jag har kommit överrens om att det allra besvärligaste är när om inte kan svenska. Vissa är ju jävligt tröga men det kan man leva med, det är när dom inte förstår simpla ord som jag vill lägga huvudet under en slägga.

Sen finns det ju annat också som gör att man vill knipsa av öronen med trubbig nagelsax och hälla vax i trumhinnan...



Jag tränade inte idag. Jag mår som en purjo.

Man ska inte klaga

Idag hade jag ett fruktansvärt samtal i supporten. En snubbe som inte fattade nästan nån svenska överhuvudtaget. Jag fattade vad han ville men när jag försökte bekräfta för honom förstod han ingenting. Det tog 10 minuter bara att få ett lånenummer, för personnummer fattade han inte vad det var. Jag nästan grinade efter 30 minuter med karln. Det gick liksom inte att avsluta eftersom han bara blev tyst och väntade en fortsättning och när jag försökte avsluta började han om igen eftersom han inte förstod vad jag sa. Möööört. Maximal otur att få ett sånt samtal när det nästan inte ringer i telefonerna alls och det finns nio andra att välja på. Död.

Sen åkte jag till stallet och red ut i iskyla. Hade inga nervtrådar kvar i ansiktet när jag återkom, trots att jag lindat en halsduk likt en terroristmask. Dessutom fick jag ångest. Det är kul att rida men man måste vara minst två så man slipper tänka så jävla mycket. Ett tag övervägde jag att ta med mig Ipoden ut men dels fungerar den inte i minusgrader (skit) och sen skulle jag väl ligga nerkyld i ett dike vid första ouppmärksamma ögonblick.


Imorrn ska jag träna. Om jag kan röra mig.