Påsk

Årets påsk började lagom underhållande. Höll på och krypa ur sockarna på jobbet av stress. Vi var tre i telefonen och det var kö oavbrutet. Dessutom var det avisering vilket betyder att man inte får jobba i systemet efter kl 13. Då måste allt vara klart. Det blev alltså ingen lunch före halv två för mig och Elin.

På fredagen gjorde jag som seden bjuder ingenting av värde överhuvudtaget.

Vilket gjorde det ännu mer bittert att jag fick kraftig magsjuka på påskafton. Kräktes upp allt jag åt och lite till. Kunde inte ligga ner heller för då kom illamåendet med förnyad styrka. Jag hann med en promis med Jennie iaf, men ingen helkväll med Robinson och Göteborgaren eller vad han hette.

På söndagen mådde jag bättre och åkte till stallet för att hjälpa till med nationella ponnyhopptävlingar. Carina ville att jag skulle vara till hands att bygga om banan mellan klasser och sedan stå som funktionär två sista. Jamen va kul. Kom dit strax efter nio. Behövdes inte på banan förrän elva då första klassen var avslutad. Behövdes inte då heller eftersom det knappast skulle ha märkts om jag inte var där. Det var tillräckligt mycket folk även utan min inblandning. Nästa tillfälle var vid två, och sedan fyra, då jag också fick veta att näst sista klassen var inställd (då jag skulle vara banpersonal). Jaha. Sista klassen hade 15 startande och då stod jag på framhoppningen. Eftersom den personen oftast är helt överflödig när man närmar sig höjderna 1.30 m (alla har personliga instruktörer/jobbiga föräldrar med sig som höjer och sänker hinder) så åkte jag hem rätt omgående. Klockan var då halv sex.

Tur att jag slapp åka idag. Jag säger som jag alltid gör efter att ha varit funktionär: aldrig mer.